Jag hade en period i mitt liv en underbar liten varelse i hagen, guldglittrande, med ögon som mörka brunnar och en leklust av sällan skådat slag. Hennes energi var outtömlig. När hon rörde sig dansade hon mestadels ovanför marken, rörde knappt vid underlaget.  Hennes namn var Nyponros och hon var den vackraste av dem alla. Med prefixet Exzentrics framlever hon sitt liv på de idylliska Mälaröarna, där hon får fina föl och glädjer sin uppfödare och nuvarande ägare Marie.

En gång drömde jag om att mina hagar skulle fyllas av små vackra fuxar, dansandes ikapp i solskenet... Så blev det nu inte, men jag är så tacksam över att en sådan gudomlig ponnyprinsessa snuddade vid min tillvaro.